Nämnligen:
Hur fan klarar ni det? Rent ut sagt alltså. Jag skulle aldrig klara att bo långt ifrån min kille. Alltså i en annan stad, i ett annat landsting.. You name it. Berätta för mig hur ni klarar det!!
Alltså, jag fattar att ni pratar i telefon/Skype och sånt där varje dag.. Men det gör ju jag och Sahand också? Och vi bor kanske en kilometer ifrån varandra.. Men jag skulle tycka att det kännas konstigt om jag inte bara kunde ringa till honom och fråga om han kunde träffa mig för att jag var ledsen eller något.. Jag tycker att det är skit jobbigt när jag är hos min pappa som bor i Linköping (grannstaden) och jag inte kan träffa Sahand bara sådär om en kvart liksom..
BERÄTTA FÖR MIIIIG!